Viktiga föreskrifter och bestämmelser

För förvaring av litiumbatterier kan man dra paralleller till de tyska transportbestämmelserna om farligt gods och förordningen om farligt gods resp. TRGS:

Enligt de tyska bestämmelserna om farligt god ska skyddets utformning baseras på riskpotentialen t.ex. differentiering mellan ny vara, uttjänta batterier, skadade batterier, prototyper etc.

Enligt de tyska bestämmelserna om farliga ämnen ska förvaringsplatsen utformas som ett lager för farliga ämnen i enlighet med TRGS 510, inklusive utformning som F90 med åtkomstbegränsning, ventilation, förbud mot samförvaring.

I praktiken har följande förvaringslösningar visat sig vara effektiva:

Säkerhetskåp enligt EN14470

ADR-kompatibla behållar- och transportsystem med brandskyddsfunktion

Brandskyddscontainer med testat brandmotstånd

Övriga restriktioner:

Förvaring av litiumbatterier är endast tillåten om batterierna har testats enligt UN38.3, annars endast i enlighet med motsvarande riskbedömning.

Obs! Litiumbatterier får inte laddas på lagerområdet.

Batterierna får inte laddas i samma lokal som de förvaras i.

Endast batterier för det dagliga behovet får förvaras utanför lagerlokalen.

Minsta mängdbegränsning eller inkapsling

Innan man fattar beslut om hur batterierna ska förvaras bör man kontakta försäkringsbolaget och vid större kvantiteter även räddningstjänsten. Se även avsnittet Brandskyddskoncept.

Transportföreskrifter 

Litiumbatterier har sedan 2009 officiellt klassificerats som klass 9 (övriga farliga ämnen och föremål). Och så ska det vara. För små litiumbatterier (<100Wh) har lagstiftaren infört en särbestämmelse, 188 i ADR, för t.ex. batteribanker (powerbanks), mobiltelefoner eller bärbara datorer. Under vissa omständigheter omfattas inte transporten av dessa produkter av de regler som gäller för den betydligt mer komplexa farliga transporten av större batterier.

Följande frågor ska diskuteras i samband med transporten:

UN 3090 (litiummetallbatterier) eller UN 3480 (litiumjonbatterier)

Klassificering i små (enligt SV188) eller större litiumbatterier

Val av behållare eller emballage

Rätt förpackningsmetod

Märkning som uppfyller ADR-kraven

Det finns olika specialföreskrifter och förpackningsinstruktioner för litiumbatterier i ADR (dvs. vägtransport). Dessa skiljer sig avsevärt åt vad gäller krav på och val av behållare eller emballage.

ADR skiljer mellan följande batterier:

Nya/intakta litiumbatterier (normalfallet)

Litiumbatterier med prototypstatus

Defekta/skadade litiumbatterier

Litiumbatterier som ska bortskaffas/återvinnas

Lufttransport är mycket mer komplicerat, och flygfrakt med defekta/skadade litiumbatterier är strängt förbjudet. Det har inträffat för många haverier med litiumbatterier i flygplan. Ibland har även flygolyckor förekommit. Inför transporten är det tillrådligt att i förväg konsultera transportoperatören och ta reda på vad man måste tänka på.

Lagstiftning - instruktionsskyldighet:

Alla personer som är involverade i transport av farligt gods (t.ex. litiumbatterier) SKA instrueras i de krav som gäller för deras arbets- och ansvarsområde. Även de som inte omfattas av bestämmelserna om farligt gods (t.ex. på grund av SV 188) bör känna till exakt varför de är undantagna och vilka villkor de måste uppfylla.

Särbestämmelse: Transport av litiumbatterier som farligt gods

Litiumbatterier betraktas som farligt gods i transportlagstiftningen. Det räcker inte enbart med ett FN-godkännande för behållaren för att i alla situationer kunna utföra transport av litiumbatterier som uppfyller ADR-kraven Vi rekommenderar därför våra kunder att skaffa sig lämplig fackkunskap inom området och erbjuda ansvariga medarbetare omfattande utbildning så att behållarna används på korrekt sätt. Detta omfattar motsvarande kunskaper om de allmänna förpackningsinstruktionerna, märkning enligt ADR och en medveten hantering av t.ex. skadade litiumbatterier.

Allmänna säkerhetsbestämmelser 

Ska enligt GDV/VdS alltid iakttas (även i fråga om små mängder):

Överensstämmelse med alla krav från respektive tillverkare och tekniska produktinformationsblad ska föreligga

Förebyggande av externa kortslutningar (skydd mot kortslutning i batteripolerna, t.ex. med hjälp av polskydd)

Förebyggande av interna kortslutningar (skydd mot mekaniska skador)

Undvik direkt och permanent höga temperaturer eller värmekällor (även t.ex. direkt solljus)

I områden som inte skyddas av automatiska släckningssystem ska en strukturell eller rumslig avskiljning på minst 2,5 m från andra brännbara material iakttas.

Skadade eller defekta litiumbatterier ska omedelbart avlägsnas från förvarings- och produktionsområden och förvaras tillfälligt på säkert avstånd eller i ett brandskyddstekniskt avskilt område tills de bortskaffas.

Förvaring får endast ske av sådana celler och batterier som enligt bevis har testats enligt UN 38.3 (prototyper kan lagras i undantagsfall och endast med riskbedömning).

När batterierna laddas ska alltid tillverkarens och försäkringsgivarens instruktioner följas.

Källa:Vds3103

Särskilda säkerhetsbestämmelser

Enligt GDV / VdS bör följande uppmärksammas:

Lågpresterande litiumbatterier med låg effekt (≤ 100 Wh)

För batterier i denna kategori gäller de allmänna  säkerhetsbestämmelserna.   För  dessa batterier  finns  det  inga  särskilda  säkerhetsföreskrifter.  För  större  sammanhängande  lagermängder (volymer på mer än 7 m³ som sex europapallar) gäller instruktionerna för litiumbatterier med medeleffekt.

Litiumbatterier med medeleffekt (> 100 Wh och ≤ 12 kg)

Utrymmen där batterier med medeleffekt förvaras ska separeras   från andra   utrymmen med rumsliga   (minst   5   m)   eller  med lämpliga byggnadsmässiga  brandskyddsåtgärder .  Undvik   att   förvara   litiumbatterier   tillsammans   med   andra  produkter  som  kan  påskynda  en brand.  Förvaringsutrymmet   ska  övervakas  med  hjälp  av ett lämpligt brandlarmssystem som är anslutet till ett ställe  som  är  permanent  övervakat.  Om  brandsläckningssystem  finns  tillgängliga  ska  uppgifterna  om  i  lämpliga   släckmedel  i  motsvarande  tekniska  produktdatablad   beaktas.  För  större  mängder (upptagen yta > 60 m² och/eller förvaringshöjder > 3 m) gäller instruktionerna för högpresterande  litiumbatterier.

Högpresterande litiumbatterier (> 100 Wh och > 12 kg)

I  nuläget  finns  det  ingen  tillförlitlig  kunskap  om  adekvata  skyddsåtgärder  för  högpresterande  litiumbatterier.   Skyddsåtgärder  ska  darför  bestämmas  i  samråd  sakförsäkringsgivaren. Förslag på sådana åtgärder:

Separering och kvantitetsbegränsning

Förvaring i brandsäkert avskilda utrymmen eller med ett säkerhetsavstånd (fysisk avgränsning på 5 m)

Automatiska släcksystem

Källa:Vds3103

Riskbedömning

En första vägledning ger bruksanvisningen och eventuellt även säkerhetsdatabladet från batteritillverkaren. Det finns många risker med litiumbatterier: Elrisk, brandrisk, miljörisk, syraläckage etc.

För att fastställa alla risker med litiumbatterier måste man titta på hela processen i verksamheten (dvs. från varuingången till drift, förvaring och avfallshantering). Med tanke på de stora riskskillnaderna ska litiumbatterier klassificeras på följande sätt: Nya batterier, skadade, i drift, under laddning osv.

Typiska exempel på vad som måste beaktas och utvärderas i samband med en riskbedömning:

Personalen ska känna till vilka kriterier som gäller när man misstänker att ett litiumbatteri är defekt/skadat (och inte längre får användas).

Man måste klargöra hur returer/reklamationer ska hanteras om batterierna anländer i okänt (farligt) skick till företaget. Under alla omständigheter ska laddning av litiumbatterier vägas in i arbetsgivarens riskbedömning. Alla risker som är förknippade med laddningsprocessen och batteriernas förvaring ska bedömas samtidigt som man måste fastställa vilka arbetarskyddsåtgärder som krävs. Bruksanvisningarna och instruktionerna till personalen för hantering av litiumbatterier kan sedan tas fram mot bakgrund av den dokumenterade riskbedömningen.

Brandskyddskoncept

Det är viktigt med ett holistiskt brandskyddskoncept. Förutom de strukturella/tekniska skyddsåtgärderna (t.ex. säkerhetsskåp) omfattar detta även organisatoriska/beteenderelaterade skyddsåtgärder (t.ex. separering av skadade batterier). Vid utformningen av konceptet ska arbetsgivaren även ta itu med frågan om sprinklersystem eller brandlarm/brandlarmssystem.

Även det bästa brandskyddskonceptet är till ingen nytta om personalen inte är förberedd på en nödsituation.  Därför är det viktigt att utbilda personalen, definiera räddningskedjan, tillhandahålla handsläckare och eventuellt personlig skyddsutrustning och erbjuda nödutbildning.

Konsultation med räddningstjänsten och sakförsäkringsgivaren

Ett brandskyddskoncept tas aldrig fram i avskildhet, utan bör vara ett lagarbete bestående av både berörda parter och experter. Hit räknas i första hand leverantörer av lagerlösningar, berörd personal, chefer, brandskyddsombud, representanter för försäkringsbolag, räddningstjänsten, externa sakkunniga/experter.

Brandskyddskonceptet bör kontrolleras regelbundet med avseende på effektivitet och aktualitet.